torsdag 18 december 2008

Ångest och lite deppigt...

Nu har jag helt plötsligt ingen aning hur jag ska göra med utbildningen... Dyrt att pendla och jag är inte helt säker på vad jag verkligen vill.

Imorgon är det födelsedag för tvillingpar nummer två Junior och Laban. kanske inte så konstigt att jag går omkring mer eller mindre gråtmild och har svårt att bestämma mig...

6 kommentarer:

Anonym sa...

Åh nej, beslutsångest!!! Jag hoppas du komemr fram till det du vill. Tycker det verkar som du velat detta länge. Ta ett djupt andetag och känn längst där inne vad du Verkligen vill. Jag är övertygad om att du kommer få ett ärligt svar. Stora kramar till dig.

Anonym sa...

ja, beslutsångest är helt rätt ord... och även om man verkligen vill så är det inte säkert att den där Sorgen vill... står också i valet och kvalet...

Hoppas du kommer fram till det som känns rätt för just dig!

Tack för din kommentar inne hos mig... så jag kunde hitta dig. Vi är så många tvillingföräldrar med barn i Himlen.

Ta hand om dig och välkommen åter... ;.)

Anonym sa...

De vet inte. Först misstänkte de att moderkakan lossnat, men såg iget på ultraljudet och inte heller något då moderkakorna kom ut. Det enda vi vet är att jag började blöda kraftigt en natt och fick flygas in akut.

Inga prover har tagits alls, förutom den koaligationsutredningen som jag krävt. Och det är märkligt, andra barn utreds, obduceras, det tas prover... men vi, nej, det här betraktas som en komplikation till följd av tvillinggraviditet -trots att allting såg fint ut dagen innan, då jag var hos barnmorskan o flickorna var välskapta och försökte andas...

Så det vi vet idag är att jag började blöda. Men vi vet inte varför. som så många andra, men de utreds i alla fall -vi får strida för det. helt vansinnigt... om du läser i Introduktion till mamma Melissa... så ligger det inlägg som sammanfattar sorgen... inget om förlossningen eller så, utan bara sammanfattande saker om sorgen, med en hel del humor... om du har tid och ork kan du läsa där, för att slippa läsa det tyngsta....

Kämpa på! hejar här borta och kastar en livboj så du inte druknar... vet såväl hur det känns för mig när jag har det tungt.

Anonym sa...

Nix. de gjorde ingenting. tog inga prover på moderkakan, på flickorna, på mig... inget... du kanske anar att vi är mycket besvikna och arga! jag trodde först att det berodde på att de var så förtidigt födda, men jag vet barn som har obducerats tidigare ändå... så det har nog mest med läkaren och sjukhuset att göra. Inte med våra barn.

Skall kriga lite mer den 7 jan då vi har återbesök nr 3...

Om du vill, och bara om du vill, så kan du maila bilder på er och alla änglarna till min mail (mammamelissa@gmail.com) för att visa ansiktena bakom statistiken. Inlägget heter "Presentation av änglaanhöriga och änglabarn" om du vill läsa först och sedan besluta dig för om det är ett lämpligt forum för att visa era bilder.

Förstår också helt o hållet om du inte vill eller kan. En del har inga bilder och andra tycker att det är för privata och känslosamma bilder.

Men nu vet du att möjligheten finns om du vill...

Kram Melissa

Anonym sa...

Anar att det är tungt just nu färdig... eller jag vet ju inte hur det är för dig, men när inläggen sinar hos mig så beror det på att jag har fått besök av sorgen utrustad med baseballträ... eller så har du bara mycket att stå i nu när det är helgernas helg.

Ang. din kommentar så har du helt rätt... änglabarnen är alltid med oss, men det är den där förbaskade sorgen jag gärna skulle hiva ut genom fönstret... om det bara gick.

Ta hand om dig. Jag tänker på dig.

Anonym sa...

Gott slut på er och hoppas ni får en bra nyårsafton. Jobbar du eller ledig? Vi blir hemam i all enkelhet. Kram på dig och vovven.