Oficiellt... eller något...

Nu har jag berättat på jonbbet. Ganska skönt att ha det gjort och det gick riktigt smärtfritt för alla parter. Annars njuter jag i vårsolen, har kommit på att solen läker alla sår och får livet att bli så mycket lättare. Håller på att planera sommarsemestern för fullt. Jodå det blir vårt kära Italien och självklart ska vi förbi sjukhuset och lägga blommor utanför, men det blir nog fyra små blommor denna gången. Men det känns ok. Helt ok just nu. Längtar dit på något sätt, märkligt men så är det.

Biopsi...

Börjar tröttna på att dom undersöker mig åt höger och vänster. Men det är klart, leder det till att vi kanske kan få en liten bebis att behålla en vacker dag kanske jag inte ska klaga för mycket.

Idag har jag gjort en biopsi i läppen. Med min i närhet av sjukliga tandläkarskräck fick mannen snällt följa med och hålla handen. Nu sitter jag med en tuss, börjar få ont och har en snygg fläskläpp... med blåmärke och allt...
Nästa steg är att de ska gå ner i halsen på mig och kika så det ser ok ut där... som jag har försökt att slingra mig, men läkaren tyckte att det var viktigt. Vet inte vad som är värst, att det ska köra ner grejer i halsen på mig eller att jag ska 4 liter laxabon dagen innan. Han tror han ska hitta lösningen på mina magbesvär där... själv tycker jag att min magen funkar fint.

Och så har jag tappat en plomp och måste göra om den hos tandläkaren... det är fan det värsta.

Rabies

Idag har hela lilla familjen varit hos veterinären. Vovven har fått sin första spruta mot rabies, han var superduktig... gjorde bara ett utfall mot vetten... Normalt brukar han vara ordentligt på hugget, bokstavligen. Men detta var en manlig vet som hade en tuff attityd mot hunden och det är just det han behöver. Sen satt han på golvet och pep (hunden inte vetten...) och vi gullade som ena andra fjantar. När vi sluta med det slutade även hunden sjåpa.
Men vi är i allafall välkomna tillbaka och det var en billig liten veterinär i en förort så där ska vi gå i stället för stora dyra djursjukhuset vi varit på innan. Sen fick vi förtroende för karln och det är ju A och O.

Så nu får vi se, det är på håret att han kan följa med till Italien i Augusti men annars planerar vi att åka till Paris eller Danmark nästa vår. Ska bli mysigt att kunna ta med lilla vovven på semester. Han har flygit en del inrikes och ligger och sover i sin lilla väska nere vid fötterna hela resan så den biten ska inte vara något problem heller.

Varslad...

Jodå... jag är varslad. Men tydligen kommer jag att få gå min kurs som det ser ut. Men just när det ska börjas strejka ska jag vara på jobbet. Hoppas det ska lösa sig innan dess.

Annars händer inte så mycket, följer nyheterna så klart! Varit på IKEA och handlat skåp som mannen ska ha till att fixa köket... planerar en semesterresa till Italien i sommar... har ångest för att jag borde träna... men bara ligger här på soffan...

Strejk

Jag är en av dem som är varslad om strejk... Själv ska jag gå på kurs just dom dagarna det ska börja så risken är att jag blir uttagen. Annars räknas min avdelning som akutvård så förhoppningsvis kommer jag undan. Det skulle vara öken att stå utanför i regnet som strejkvakt... Men med min vanliga otur blir det väl så. Nu kommer de ju inte att ta oss som jobbar med akutvård men alla som har kontakt med sjukvården är ju där av en anledning och jag tycker inte att det ska behöva vänta mer än nödvändigt. Visst vill jag ha högre lön och tycker att frågan är viktig men när det väl kniper är jag nog mer "florence" än tänker på min privata ekonomi. Vi får väl se vad som händer. Mer i lön kommer jag ju att få frågan är bara hur mycket.

Blandat...

Har varit 3 dagar på nya jobbet och nu tar jag en veckas semester. Känns ganska skönt att smälta alla nya intryck ett tag. Men jag är så trött så jag undrar hur det ska gå till att jobba heltid dag! Eller ja... dag, kväll och natt. Sen saknar jag så klart min gamla avdelning men det ska nog bli bra det här. Det är bättre rutiner på den nya avdelning och personalen verkar vara ett härligt gäng så det här ska nog bli bra :o)

Idag har jag känt mig sjuk och sovit nästan hela dagen, antar att det är herr Sjögren som gör sig påmind och jag hoppas att de här dagarna så småning om ska försvinna när de nya medicinerna börjar hjälpa vilket kan ta upp till 3 månader...

I takt med att vårsolen kommer fram börjar humöret komma tillbaka och suget efter att bli gravid. Men så länge medicinerna inte har börjat verka är det absolut ingen ide att testa igen eftersom det med stor säkerhet kommer att gå som det gjort tidigare... och det känns inte sådär aktuellt.

Skönt

På det nya jobbet är det ingen (än så länge) mer än chefen som vet om mina barn. Det är ganska skönt att kunna släppa det och få vara "bara jag" och inte den stackaren med mest otur i hela världen. Själv går jag inte och pratar om det längre på jobbet och ingen som tar upp det med mig, vilket jag tycker är jätteskönt. Däremot går alla överallt och pratar om den nya serien Barnmorskorna. Jag orkar helt enkelt inte se den eftersom mina förlossningar var så fruktansvärda, egentligen orkar jag inte höra om programmet heller. Men jag står bredvid och biter igen när folk pratar om det. Ett par minuter kan man ju härda ut... eller får man ju härda ut... Nu är jag också inne i en period när jag tycker det är jobbigt att alla ska prata om sina barn och andras nyfödda hela tiden. Fan vad folk pratar barn alltså. Jag förstår att det är naturligt men det är ack så jobbigt...

Trött.

Det är så tröttsamt att börja på nytt jobb. Nya människor nya rutiner. Tack och lov är det på samma hus så jag har ju en hel del gratis. Men trots det är jag helt slut!