Igår jobbade jag för första gången sedan början på Maj. Nervöst så klart när jag skulle dit men när det väl kommit igång gick det bra. Har inte skrattat så mycket sedan innan jag blev gravid! Det var riktigt skönt och mycket spänningar släppte.
Men det var så klart jobbigt också. Normalt har vi inga barn på min avdelning men just igår var så klart en en vecka gammal flicka inlagd med sin mamma. Kollegorna var jättesnälla och sa att jag inte behövde ta hand om henne men det gick bra. Över förväntan. Men fy vad tungt efteråt. Vissa av läkarna har ju också missat vad som har hänt. En började prata om hur fullt det var på förlossningarna i Stockholm i höst. Jag kopplade inte att han pratade till mig utan tittade mig runt och undra vem informationen var riktad till. Han fortsatte med att "ja du ska väl ha nu i höst". Jag förklarade situationen men tydligen ville han inte riktigt förstå. Han fortsatte med att fråga var jag hade barnen nu när jag jobbade så tidigt. Jag kunde inget annat än att säga "dom är i Italien... döda". Det var tungt, men det gick.
Efter jobbet kröp jag ner i soffan med en flaska vin, myshunden och åkte till Falkenberg med Camilla Läckberg. Det är så skönt att fly verkligheten ibland!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar