Var superduktig på att träna i våras. Och så klart var jag piggare och mådde bättre både psykiskt och fysiskt till följd av det. Sen fick jag lunginflammation och så klart har jag inte kommit igång. Idag kom jag hem efter jobbet och blev utsläpad av en god vän på promenad. Så här efteråt känns det bra men hade han inte kommit hem och nästan släpat ut mig hade det aldrig hänt. Fattar inte varför det ska vara så svårt att komma igång! Jaja nu är det bara en vecka kvar sen två veckors semester... får sätta fart igen efter och därmed basta.
Idag har jag haft sån ångest att jag bara tog ut två veckors semester. Men funderar på att ta ut lite i höst och åka till Teneriffa med min ömma moder. Kan vara skönt att kunna ta en resa så där på höstkanten. Skönt för lederna om inte annat.
Sen i höst ska vi ta upp kontakten med vår läkare på specialistmödravården, så hon kan ha en konferans (heter så fint när läkare har möten...) med reumatologen för att se igenom vår möjlighet för en framtida graviditet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
måste fråga vad du har för diagnos. Mig ska de ju nu utreda för Becherews..Hoppas ni får positiva besked på spec. mödravården. Kram
Ja, det är ofta så svårt att komma igång! Hoppas det går bra iallafall. :)
Skicka en kommentar