tisdag 18 mars 2008

Så sakteliga på väg tillbaka

Sedan ett par veckor tillbaka är det något som har känts annorlunda. Inte förrän idag kom jag på vad det egentligen är. Efter det fruktansvärda förra året är allt på väg tillbaka. Skrattet, kärleken, önskningar, planer på framtiden, ork, glädje, tvätt, städning och markservice hemma börjar fungera igen. JAG har börjat fungera igen. Börjat umgås med mina vänner igen vilket jag knappt orkat senaste året, en vilja att ta hand om mig själv, klä på mig annat än pyjamas... färga håret, ta hand om fötter, vaxa här och där, masker och allt annat pyssel vi tjejer brukar hålla på med. Ringa och fixa med saker som jag inte orkat tidigare.
Det va någon som sa till mig att det kommer aldrig att gå över men det kommer att bli lättare med tiden. Och det är precis vad det är. Fortfarande gråter jag en skvätt då och då och tycker livet är för jävla orättvist. Men jag kan skratta igen och det är en skön känsla.

1 kommentar:

Anonym sa...

Härligt att läsa att du emellanåt känner att det blir lättare. Det kommer säkert att bli många bakslag och de som säger att det aldrig går över har säkert rätt. Men om det ändå går att leva med det och om det bli lättare med tiden så finns det ju ändå en ljusning.
Glad påsk och stor KRAM!