Ultraljud

Idag har vi varit på ultraljud hos specialistmödravården. Humle och Dumle mår kanon! Däremot så är inte min livmodertapp riktigt som den ska. Den är väldigt kort efter en operation. Till och med i kortaste laget vad som är vanligt efter en sån operation. Så nu ska vi vänta två veckor tills bebisarna är stora nog för att klara av att vara med under en ny operation där dom ska sy ihop mig, lägga ett cerklage som det så fint heter. Sen ska vi ge det ett par veckor och se hur vi ska göra med cystan. Det verkar som att den är något mindre eller i allafall oval i stället för rund. Försvinner den inte själv blir det visst sövning där också, jag som normalt inte ens vill få en speta utan narkos var nu istället tuff och tyckte att "ett sånt litet ingrepp gör ni väl med bedövningssalva"!? Vilket tyder på att jag på allvar håller på att bli knäpp! Som tur är är jag sjukskriven fram till december. Har svårt att tro att jag ska börja jobba då... Nej här ska det nog inte börjas jobba förrän bebisarna har kommit ut hela och rena.

Det enda jag behöver nu är en hobby... en billig hobby som räcker enda till Maj...

Varför de inte knöt ihop mig sist... Om jag är bitter över det... Om det hade räddat mina barn? Ja det kan man fan fråga sig!! Ena minuten vill jag strypa den förra läkaren med mina bara händer, han som skickade mig till Italien utan att ens ha tittat hur jag såg ut. Andra sekunden bryr jag mig inte, det som har hänt går i alla fall inte att få tillbaka. Men hade det hjälpt mig att få tillbaka mina barn hade jag absolut anmält honom, nu när jag vet vad som skulle gjorts sist. Men det enda jag får ut av en anmälan är en massa jobb.